Header


Åh, den här helgen har varit så otroligt fin. Men den har gått alldeles för snabbt. Så snabbt att jag idag på bussen som skulle ta mig till tåget hem till Göteborg drabbades av en sådan separationsångest att jag hoppade av och gick tillbaka hem igen. Jag har ju faktiskt ingen skola förrän nästa måndag, så varför skall jag stressa hem? Det är ju så sällan jag är här uppe så det kändes verkligen rätt att ta vara på det istället för att åka hem till en tom lägenhet i Göteborg.


I lördags var grabbarna iväg på eget äventyr medan jag, Catherine och Nathalie tog en sväng till stan. De shoppade kläder och jag kom hem med ett par skor. Jag har verkligen agerat shopaholic den senaste månaden, men med tanke på hur otroligt billigt allting har varit tycker jag inte att det räknas. Till middag åt vi hemmagjorda hamburgare och på kvällen kom Christopher, min lillebror. Vi satt allihop och pratade, spelade tv-spel och skrattade. mysigt.


Igår fyllde Nathalie 10 år. Vi smög allihop in med frukost på sängen, paket och en liten bakelse till tonerna av Ja Må Du leva. Som jag saknar det där. Nu i vuxen ålder var det länge sedan jag blev väckt med födelsedagssång, men jag minns pirret i magen som om det vore igår. Hela förmiddagen gick åt till att laga tårtor men vi hann med en isande promenad i kylan innan födelsedagsfikan. Det är så otroligt vackert här med all snö. Hemma i Göteborg regnar det mest hela tiden så det är fantastiskt att äntligen få uppleva lite riktig vinter kylan till trots.


Väl hemma blev det paketöppning och födelsedagsfika för hela slanten. Nathalie hade fått välja ut en tröja under lördagen som hon fick av mig i present. Hon är nästan mer modevetmeten än mig, den lilla sötnosen. Större garderob har hon också, det är ett som är säkert. Runt middagstid åkte Christopher tillbaka hem till Stockholm och jag, Catherine och barnen spelade tv-spel mestadels hela kvällen. (Super Mario ni vet. Det går ju inte sluta!) När barnen hade gått och lagt sig satt jag och Catherine uppe och pratade. Det är så fint att ha en syster. Jag har sagt det förr och jag kommer att säga det igen - Mina syskon (och syskonbarn såklart) är det finaste livet har givit mig.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments



Jag antar att det är få av er som antingen själva bloggar hos Nouw eller som följer andra bloggare här som har missat att det återigen är dags för #nouw30daychallenge att gå av stapeln. Kan ni förstå att det redan är ett år sedan sist? Jag har i månader suttit och spånat och funderat fram och tillbaka på diverse idéer och en del av dem känns ju faktiskt lägligt att starta med nu när man blir lite extra sporrad av tävlingen. Jag har länge velat få in lite återkommande sekvenser i min blogg. Sådant som gör att man en eller ett par dagar i veckan vet vad man kommer att mötas av när man klickar sig in här. Mitt mål under kommande månad är därför att dra igång en eller ett par av dessa idéer och försöka forma och utveckla dem till att bli en naturlig del av mig och mitt bloggande. Det skall bli spännande!

Förra året hade jag som mål att lägga ned mer krut på mitt vardagliga fotande. Trots att jag tycker att jag har gjort framsteg inom den biten kan det fortfarande bli otroligt mycket bättre. Mitt andra mål framöver är därför att försöka göra det till en rutin att fota dagligen så att jag hela tiden har relativt nya och färska bilder att bjuda på. Det ger ju mycket liv till ett inlägg att faktiskt få se innehållet även i bild och inte bara i ord. Välkommen, charlottelinden.se 2.0.

Likes

Comments


Det är fredag, klockan är 23:00 och jag ligger redan i sängen. Jag skulle gissa att det var flera år sedan det hände sist, men jag skall inte sticka under stolen med att det är otroligt skönt. Morgonens tidiga resa och en hel dag av umgänge lyckades knäcka till och med mig - den mest rutinerade nattmänniskan. Kors i taket! Nathalies reaktion när hon kom hem från skolan tidigare idag och möttes av mig var oslagbar. Hela hon började glittra och leendet som hon sprack upp i kommer för alltid vara fastklistrat på min näthinna. Det finns ju ingenting som är så fantastiskt som att göra en annan människa lycklig. Hela kvällen fram till våra ögon gick i kors satt vi framför tvn och spelade Nintendo 8-bitars som min syster fick i julklapp. Spelade ni det när ni var små? Hela min barndom bestod av de där j*vla Super Mario-spelen och ni anar inte hur mycket jag har drömt om att få spela det igen. Jag är nära att klicka hem en egen konsol till mig själv, men jag vet inte om jag vågar då risken är att jag aldrig kommer att öppna en skolbok igen i sådant fall.

Likes

Comments



God morgon! Jag ber om ursäkt för den uteblivna uppdateringen igår. Jag var så stressad att det kändes som att min kropp slutade fungera och i sådana situationer är det tyvärr bloggen som hamnar längst ned på prioriteringslistan. Men - idag är jag tillbaka med ny energi. Om man nu kan kalla det energi när man har varit vaken sedan klockan 04:00. Vanligtvis brukar jag inte ens ha somnat vid den tiden. För närvarande sitter jag på tåget mot Stockholm. Klockan 05:49 rullade vi ut från Göteborg Central och runt klockan 10:00 är det meningen att jag skall vara framme i Uppsala. Barnen kommer fortfarande att vara i skolan när jag kommer fram så de kommer att bli chockade när de plötsligt möter mig i huset när de kommer hem. Jag ser fram emot deras reaktion. Speciellt Nathalies, min systerdotter, som har sagt att den bästa födelsedagspresenten hon kan få i år är att jag kommer dit. Lilla älsklingen.

Likes

Comments


Igår lovade jag er ett inlägg med tips på hur man på bästa sätt bygger upp den perfekta basgarderoben. Efter mycket googlande den senaste tiden hittade jag detta tips hos Veckorevyn som bygger på att du skall visualisera din garderob som en pyramid bestående av tre olika delar. Den största längst ned och den minsta högst upp.


Basen
Den nedersta och största delen av klädpyramiden består av basplagg. Här bör fokus ligga på neutrala och lite mer simpla plagg som går att bära till en stor mängd olika outfits. Så som exempelvis jeans, t-shirts, långärmade tröjor och vardagsskor. I min egen garderob försöker jag att fokusera på att ha samtliga plagg i olika färger och då främst i vitt, svart och grått. När det gäller byxor vill jag till exempel ha vanliga tighta jeans i samtliga färger - ljust blå, mörkt blå och svarta - både med och utan slitningar, lössittande jeans i boyfriendmodell, skinnbyxor och lite finare kostymbyxor. När det gäller överdelar satsar jag på stickade tröjor i olika färger, t-shirts både i en färg och med tryck, linnen med både spagettiband och lite tjockare band och olika modeller av långärmade tröjor. Vad som främst saknas i min basgarderob idag efter den senaste tidens shopping är en enkel vit skjorta som går att både klä upp och ned och ett par koftor eller dylikt att bära över en lite tunnare topp.


Tidlösa kvalitetsplagg

Den mellersta delen i klädpyramiden bör enligt denna modell bestå av tidlösa kvalitetsplagg. Här skall man fokusera på plagg som både håller över tid och som symboliserar dig och din stil. Exempel som Veckorevyn använder sig av i sin artikel är en skinnjacka, ett par coola boots, en långkappa eller en stor stickad tröja. Vad denna kategorin består av beror till störst del på hur din personliga stil ser ut, men för mig handlar det till exempel om skinnjackor och högklackade boots.


Utstickande och/eller trendiga plagg
Den sista och minsta delen i klädpyramiden består av utstickande och/eller trendiga plagg. Trender kommer och går, det är någonting vi alla är väl medvetna om. Risken är att man tröttnar på sådant som man fullständigt älskar nu och/eller att plaggen blir omoderna och att du därför inte längre vill bära dem. Därför bör du se de trendiga plaggen som toppen i din garderob. Det som kryddar den och gör den speciell utan att nödvändigtvis ta upp all plats. Jag gillar detta tips. Man vill ju gärna ofta proppa hela garderoben full med det som är inne just nu, men om man har en stadig grund att stå på i form av en väluppbyggd basgarderob är det enkelt att byta ut plaggen i toppen.

Likes

Comments


Jag satt precis och pratade med min pappa i telefon. Av någon anledning halkade vi in på religion, tro och vad som händer efter döden. Pappa, som har varit med när bland annat farfar somnade in, tror stenhårt på att själen vandrar vidare när kroppen dör. Han säger att det syns tydligt när en person har avlidit att det bara är skalet som ligger kvar. Min mamma, som jobbar med döende människor, säger precis samma sak. Logiskt sätt borde det ligga någonting i det. Vi människor består ju av energier vilka ju inte borde dö bara för att vår kropp slutar fungera. Jag vill gärna tro på det. Jag är så fruktansvärt rädd för döden och en tro på att det väntar någonting fint efter att jag tar mitt sista andetag hade kunnat lugna så otroligt. Men det fungerar inte så för mig. Hur gärna jag än vill så är det fysiskt omöjligt för mig att tro på någonting som inte går att bevisa. För mig vinner logiken och vetenskapen över fantasin varenda gång och det är det som gör mig så skräckslagen när jag tänker på döden. Att jag aldrig kommer att få veta vad som händer innan jag faktiskt är mitt i det. Jag vill ju kunna förbereda mig mentalt i förväg.


Likes

Comments



Har du någon gång upplevt den där känslan av att har alldeles för mycket? Du är fylld av idéer, planer och projekt och vet med dig att du faktiskt kan åstadkomma allt du vill. Du vet att du sitter inne på en hel drös av fantastiska kvalitéer och att varenda idé hade kunnat förvandlas till verklighet om du bara satte dig ned och fokuserade på en sak åt gången. Problemet är att allt det där har hittat sin plats inombords, för det stannar just där. Där inne. Så fort du sätter dig ned för att skriva, brainstorma eller planera är det som om all kreativitet och motivation springer ifrån dig. Du försöker att springa efter men du velar alldeles för länge över vilket håll du skall välja. Istället för att lyckas fånga en av alla idéer fullt ut grabbar du tag i några av dem i farten. Du vinner en liten bit av ett par men förlorar helheten av de flesta. Känner du igen dig? Det gör jag. Jag lever mitt i den här springtävlingen och jag börjar bli andfådd.

Likes

Comments


Hallå vänner! Idag är jag inte på topp. Jag har dragit på mig feber och har legat i sängen och sovit mer än halva dagen. Så trist. Varför blir man alltid sjuk när man har som minst tid för det? Imorgon drar min nya kurs igång och på fredag åker jag ju till Uppsala. Denna feber får se till att lämna min kropp asap! Har ni några mirakelkurer på lager?

Tidigare idag var jag och Johan inom Lager 157 igen. Han ville kolla in rean, men det hela slutade med att det var jag som kom därifrån med en proppfull påse. igen Två par jeans, två t-shirts, en keps och ett par skor fick jag med mig. Vad tror ni att jag fick betala? TVÅHUNDRATRETTIO KRONOR! Jag höll på att sätta i halsen när kassörskan sade priset. I vanliga fall hade bara ett par av jeansen kostat mer än den totala summan. Det går ju faktiskt att slänga ihop otroligt fina outfits bestående av enbart billiga plagg oavsett vad diverse modebloggare vill få oss att tro.

Jag har verkligen förstått vikten av att ha en komplett och bra basgarderob den senaste tiden. Min garderob idag består mestadels av fina plagg som passar sig bäst till middagar eller fest vilket gör att jag ofta drabbas av klädpanik när det gäller mindre tillfällen så som en skoldag eller en snabb lunch på stan. Häromdagen när jag tittade runt på nätet efter tips på hur man bäst bygger upp en smart och användbar garderob möttes jag av ett tips hos Veckorevyn som jag gillade. De talade om att man skall se sin garderob som en pyramid bestående av tre delar. Imorgon tänkte jag dela med mig av det tipset samt berätta hur jag själv tänker nu när jag är mitt uppe i det. Stay tuned!

Likes

Comments



Ljusen är tända och soffläget är intaget. Trots ledigheten har det faktiskt varit en produktiv dag. Jag har, förutom veckoplaneringen som jag skrev om i förra inlägget, hunnit med att vara på verkstaden och byta lampor på bilen, umgås med Johans syster som fyller 45 idag plus varit med Johan hos läkaren. Det enda som saknas för att denna dag skulle vara komplett är träningen. Det har blivit ett ofrivilligt uppehåll på ett par dagar nu då jag inte känner mig helt kry och det kryper verkligen i hela kroppen. Jag vill springa, hoppa, svettas och ha träningsvärk. Men man kan inte få allt, som en positiv person hade sagt. Här hemma blir det Idrottsgalan följt av en film ikväll. Jag är egentligen inte superintresserad av galan i sig, men med en sporttokig sambo får man snällt ställa upp. I hemlighet sitter jag ju dessutom och håller tummarna för att Peder Fredricson skall kamma hem Jerringpriset igen. Som min tweet sade:

"Här är numret (099-209 06) ni skall ringa om ni inte har någonting för er ikväll
och är sugna på att garva åt mindre begåvade individers bitterhet."

Likes

Comments


Måndag eftermiddag. Kylan utanför husets väggar verkar ha krupit långt innanför skinnet och mörkret har redan börjat falla. Jag har ägnat dagen åt planering och lite småfix. Med på årets bucketlist står att börja använda min kalender igen så idag har jag suttit och fyllt i kommande veckors föreläsningar, tentor, hockeymatcher och dylikt. Kvar att planera är blogginlägg och träningspass. Jag älskar att fylla i fysiska kalendrar. Det är någonting rogivande med att skriva för hand och se en struktur födas. Jag har dock en tendens att skriva ned allting för att sedan aldrig öppna kalendern igen, men denna gång skall det bli ändring. Det måste det. Jag tror inte att det är sunt att gå runt och bära på all information i huvudet. När det blir för mycket slutar det ju alltid med att man glömmer bort någonting viktigt och slösar onödig energi på att bli arg på sig själv. Nej, det är på tiden att även jag blir en organiserad person!

Likes

Comments